John på besök

Onsdagen den 22 februari gick jag hem från skolan klockan 12:30, åt några bröd, dammsög mitt sovrum (som också råkar vara mitt vardagsrum, kontor och min tambur), tog en dusch och valde ut några bekväma klädesplagg. När klockan var 14:15 stod jag redo i Metro Interchange för att hoppa på bussen halv tre som  skulle föra mig till Manchester Airport. 

Cirka tjugo minuter fick jag stå och vänta i Terminal 1 innan jag fick syn på han den där som jag ville träffa. Han bar grönt, som vanligt, så det var inte svårt att få syn på honom. 
När vi hade hittat tillbaka till Bradford var det redan mörkt och vi tog det lugnt, såg på en film och åt Doritos med dipp och Irnbru. Splendid. Helt perfekt. 

På torsdagen var det tidig väckning för mig. Spenderade dagen (8am-4pm) i Canterbury med de söta barnen. Var med i en ny grupp med mammor och deras barn. Laminerade fiskar och klippte ut dem en stor del av eftermiddagen. Min andra hälft passade på att göra klart lite skolarbeten i lugn och ro i mitt "kontor".
På eftermiddagen hjälpte jag till att ställa i ordning i vårt kök. Jag och John hade nämligen blivit bjudna på kalas! Thao, som bor lite längre ner i korridoren, fyllde nämligen år och ville bjuda en hel del nära och kära på något gott! 

 Det var alltså Thaos "25års-dag". Vi blev bjudna på ris (såklart) med grönsaker, hemlagade vårrullar (helt otroligt goda), kött, franskisar, kycklingsallad (med morot och lök) och spansk omelett (av en äkta spanjorska ofcourse).
För första (och hoppeligen sista) gången i mitt liv fick jag smaka på torkad bläckfisk...

Dekorationerna gjorde Chloe och jag tog på mig uppgiften att fritera pommes frites. Efter det tyckte John att jag doftade friterad i flera dagar....
Till efterrätt fick vi vindruvor och underbar ugns fruktkompott.

John fick träffa alla som jag delar kök med, en hop vietnameser (som jag inte har träffat tidigare) och en kock ursprungligen från Irland (?) med namnet Ryan (eller Brian?)

Sammanlagt var vi 17 stycken i vårt lilla kök. Finns det hjärterum så finns det stjärterum. Fast i vårt fall tog i ut alla stolar i korridoren eftersom vi inte hade tillräckligt med sittplatser. Alla var nöjda med att stå. Och äta av den goda maten.

Lite bröllopsfeeling fick jag..
Mycket vackert. I slutet av kvällen var det musik och dans.

På fredagen hade jag skola på morgonen. Efter det for vi till ishallen och skrinna! Det var första gången jag o john skrinna tillsammans. Har aldrig förr skrinnat i en ishall, det var en lustig känsla. På kvällen var det FND som gällde. Nu vet John var jag brukar spendera mina fredagar.

Sedan bar det av till Liverpool! En mycket fin dagsresa. Vi hann se en hel del trots att det finns så otroligt mycket i den stora staden. Mina fötter var passligt trötta efter våra strapatser runt omkring i staden. På hemvägen satte vi oss längst fram på övre våningen i dubbeldeckaren. Utsikten var fin. Men jag skulle bara vila ögonen en sekund och när jag öppna dem igen hade en timmes färd redan gått och det var mörkt utanför. Min första färd i en dubbeldeckare och jag orkade inte hålla mina ögon öppna.. typiskt.. 

Tillbaka i Bradford gick jag och john ut och äta. Vi testade på lite kinesisk mat i Buffet @ Bradford. Inte illa.

Igår visade jag John runt i Bradford, vi tog en sväng i the national media museum och kollade i affärer.   På kvällen gjorde vi en utsökt kycklingsallad. Sist men inte minst gick vi till puben för att se på fotboll och umgås med Nina, Maartje och Josep.

Detta var i korta drag vad vi har hunnit med under Johns vistelse här. Dagarna har bara flugit fram med hyper-speed. Så otroligt skönt att se honom! När han begav sig tillbaka till Manchester idag klockan 5 på morgonen fick jag för första gången en liten känsla av hemlängtan.

Men jag har en plan. Hemlängtan botas lätt med lite skolarbeten. Och om inte det hjälper har jag alltid en hel del knäckebröd och rågbröd i mitt skåp.
Lyckliga jag. <3